Trots att de stressrelaterade sjukskrivningarna fortsätter att öka vet vi lite om varför allt fler blir sjuka av stress. En grupp forskare vid Stressforskningsinstitutet är emellertid svaren på spåren. Målet är att peka ut vad som behöver utvecklas på våra arbetsplatser för att minska sjukskrivningstalen.

Anna Nyberg, Foto: Stressforskningsinstitutet

De senaste sju åren har sjukskrivningarna ökat dramatiskt – mellan år 2010 och 2015 steg antalet nya sjukfall med 98 000. Framför allt var det de psykiatriska diagnoserna som sköt i höjden. I majoriteten av de ökade fallen var det kvinnor som hade fått diagnoserna, de flesta av dem stressrelaterade.

Vad den stora ökningen beror på är fortfarande oklart. Därför ska nu forskare vid Stressforskningsinstitutet undersöka vad som kan ligga bakom de accelererande sjukskrivningstalen – och varför så stor andel av alla som drabbas av psykisk ohälsa är kvinnor.

– Inom skola, vård och omsorg ser vi den största ökningen av psykiatriska diagnoser. Vi vill också undersöka om försämrade arbetsvillkor även har drabbat andra kvinnodominerade områden, säger Anna Nyberg, forskare vid Stressforskningsinstitutet.

Varför är sjukvården och skolan så utsatta?

– En bidragande faktor är med stor sannolikhet nedskärningarna och de stora organisationsförändringarna som man har genomfört inom den offentliga sektorn sedan 1990-­talet. Men det finns också andra faktorer som spelar in, konstaterar hon.

Genom data från SLOSH, longitudinella enkätundersökningar bland den arbetande befolkningen, ska forskarna undersöka om sjukfrånvaron de senaste åren kan förklaras av organisatoriska faktorer och av den psykosociala arbetsmiljön som på många håll har utvecklats till det sämre i kvinnodominerade verksamheter.

– Det vi tittar på är alltså kvinnligt och manligt kodade verksamheter – inte specifikt på kvinnor och män. I tidigare studier har man sett att män i kvinnodominerade organisationer är sjukskrivna i lika stor utsträckning som kvinnor. Att fler kvinnor drabbas beror troligtvis till stor del på att det jobbar många kvinnor inom dessa verksamheter. Samtidigt har kvinnor fler stressorer utanför arbetet som kan påverka bilden, exempelvis omsorg om barn och äldre familjemedlemmar, säger Anna Nyberg.

Organisatoriska stressorer som sannolikt bidrar till den skadliga stressen handlar bland annat om nedskärningar i personal och om medarbetarnas scheman. Det handlar också om den organisatoriska rättvisan – om hur ledarskapet och beslutsprocessen fungerar. En annan viktig variabel är balansen mellan ansträngningar och belöningar.

– Man kan tänka sig att den psykosociala arbetsmiljön påverkas av organisatoriska faktorer. Till exempel bidrar ju knappa resurser och organisatoriska förändringar till att kraven på varje enskild medarbetare ökar. Om färre medarbetare ska utföra lika mycket jobb som tidigare blir pressen större, säger Anna Nyberg. Hon fortsätter:

– Vi vet relativt mycket om arbetsmiljön, däremot vet vi mindre om hur man skapar en god arbetsmiljö. Förhoppningen är att vi kommer att kunna peka ut vad som behöver utvecklas på den organisatoriska sidan för att minska sjukskrivningarna.

Hur kommer det sig att arbetsmiljön är så eftersatt där kvinnor är i majoritet?

– Det finns hypoteser inom genusteorin om att det som är manligt könsmärkt ger högre status, medan statusen är lägre inom verksamheter som istället är kvinnligt könsmärkta. Vissa studier visar att du har det bättre om du exempelvis arbetar på den tekniska förvaltningen än om du jobbar inom vården och omsorgen i samma kommun, säger Anna Nyberg och tillägger:

– Samtidigt är det inte säkert att mönstret ser ut så på hela arbetsmarknaden.

Tidiga datakörningar i studien visar att depressioner bland kvinnor inte skiljer sig mellan yrken med olika könssammansättning, däremot verkar just yrkets könssammansättning spela viss roll bland männen som drabbas av depression.

– En kvinna i ett typiskt kvinnodominerat yrke tycks alltså inte ha högre risk att drabbas av depressiva symptom än en kvinna i ett typiskt mansdominerat eller i ett så kallat könsintegrerat yrke. Resultaten är dock preliminära än så länge. Nu kommer vi att gå vidare och titta närmare på vården och omsorgen.

Hur blev du intresserad av arbetsmiljöns påverkan?

– Redan när jag gick på psykologutbildningen och började titta på arbetslivet fanns det där. Jag vill vara med och skapa goda förutsättningar för att förhindra ohälsan, däri ligger mitt intresse. Arbetslivet är ett spännande område med många positiva dimensioner – vi behöver jobba för att må bra. Men det finns också en stor potentiell stress som vi måste lära oss mer om för att kunna förebygga den psykiska ohälsan.

Text: Linnea Bolter